Helgen har varit lite av ett wake up call för mig. Jag vet att min hund är överviktig och jag har lite halvhjärtat försökt att banta henne. Men efter i helgen har jag tagit en viktigt beslut. Innan sommaren är över ska min hund vara idealviktig igen. Det hjälpte inte att jag sa till pappa att inte kommentera hennes lekamen.. SJälvklart fick jag en saftig predikan om hur dåligt hon mår. Jag blev mest förbannad och ledsen, att jag har misslyckats så extremt som hundägare. Hon är tydligen ouppfostrad och fet.. Kan ni förstå om jag blev upprörd? Nä pappas predikan hjälpte inte så mycket, det som verkligen fick mig att inse att hon inte mår bra var när jag träffade min äldsta kompis Alma. De har en hund som har varit överviktig länge, världens snällaste hund förövrigt, och nu hade hon fått artros (stavning?) vilket är höft och ledbesvär. Jag fick ett slag i ansiktet, jag vill inte att Ellen ska lida och grejen är den att då fattade jag att hon faktiskt gör det. Hon lider av att hon är för tung. Så, innan sommaren är över ska hon vara smal igen. Hon har varit tjock detta halvåret så hon har ju inte varit det så länge. Men nu är det slut med det.

Jag har lärt Ellen att cykla med mig, började med att köra utan koppel hemma hos pappa.. Han bor på en stor gård ute på landet så Ellen har gått lös hela helgen. Jag vågade först inte låta henne gå utan koppel men när pappa övertalade mig att släppa henne och se att hon faktiskt följer mig så blev jag övertygad. Hon följer mig som en lite svans. Det är skönt att veta att jag kan ha henne lös utan godis. Hon varit riktig hund i helgen. Jag tror hon har njutit storartat.

Och jag har listat ut hur jag vill bo när jag gått ut skolan. Jag vill bo i ett stort vitt stenhus med stora fönster i en bokdunge nära havet på gotland med stor trädgård där min(a) hund(ar) kan gå som de vill. Så som Ellen har gjort i helgen. Jag ska även ha ett bibliotek i det rummet som vätter mot väster så man får aftonsolen in i rummet. Kan det bli bättre? Jag vet att det är lite orealistiskt för jag börjar fundera över var jag ska få tag i alla de pengarna någonstans. Men detta är min dröm! Och jag tror att om man har ett fast mål så kan man nästan uppnå allt. Jag har redan börjat samla böcker till mitt bibliotek.

Ellen, Alice och jag var ute och cyklade nu på morgonen för Ellen ska ha en cykelrunda varje dag och när hon har blivit lite mer uthållig så ska jag utöka våran runda. När vi har cyklat ungefär en kilometer så kommer det en hund rusande och attackerar Ellen, jag sliter bort hunden, som är rätt stor, bryter alla mina naglar så de blöder och skriker åt ägaren att få bort hunden. Ellen fick både ett och två hugg mot strupen men som tur var gick det inte hål, det är lite läskigt för man kan se stora slitmärken i hennes scarf som hon har runt halsen. När jag fått bort hunden en sekund så försöker Ellen krypa upp i min famn för att söka skydd, detta ser jag som en positiv sak eftersom hon ser mig som den starke (ledaren?) som ska skydda henne, vilket jag också gjorde. Hon blev rejält rädd men det blev inga större men. Vi fortsatte rundan efter lite undersökning av Ellen som verkade må bra trots allt och vi kom hem precis innan det börjde regna. Det som förvånade mig var att jag kunde slita i den andra hunden utan dåligt samvete.. Jag brukar inte vara sån, jag slet så mina naglar gick av och skar in i fingrarna så det blödde, ändå kände jag ingenting fören hunden hade gått och Ellen blivit kollad. Tänk, man vet aldrig hur man reagerar i vissa situationer. Jag är bara överlycklig för att Ellen inte blev skadad.

Idag ska vi nog bara ta det lugnt och senare ikväll ska jag åka till min härliga farmor och gratulera henne på hennes födelsedagJag skulle ju ha tagit bilder i helgen och visat er hur härligt vi har haft det, Ellen och jag men jag hade fullt upp med att njuta av omgivningarna att jag glömde att föreviga de ögonblicken. Synd..

Nu dricker jag förövrigt te i min vackra tekopp som jag fick av Pappa och Helena i helgen, den fanns i huset. Den är gammal och väldigt härlig att dricka ur! Jag önskar bara att det hade funnits fler så jag kunde få i alla fall två. Men, men inte mycket att göra åt, det fanns tre fat men bara en kopp kvar. Det har nog funnits tolv stycken en gång i tiden men det var bra längesen.

Jag ska ta och fixa till mina naglar och dricka upp teet sen blir det nog lite Sagan om Isfolket.

Ha en underbar dag i regnet allihop!

/Lisa Svärd ♥

 

Marcus

20 juni 2011 12:37

Starkt jobbat att dra väck hunden från Ellen, bra att du handlade så snabbt, och skönt att Ellen klarade sig oskadd! :)

http://eatensplace.blogg.se

Lisa

22 juni 2011 18:43

Tack för omtanken! Ja man handlar på instinkt, hade jag stukat armen eller något så hade jag väl antagligen inte känt smärtan fören efteråt. Hon mår prima och nu när hon cyklar så är hon nästan inte lat ;)

 

Tant Svartlok

20 juni 2011 19:43

Ingen mår bra av övervikt så det är ett bra mål du har satt upp... Men att Ellen skulle vara ouppfostrad eller du vara misslyckad som hundägare fnyser jag åt!
Visst, Ellen är ingen hund som kan träna i Elitdressyr men hon är inte ouppfostrad! Och du är en bra hundägare *punkt slut*

Sedan är det bra att ha drömmar! Det kanske inte blir gotland och stenhuset de första 10 åren efter skolan, men tappa aldrig drömmen!!! En dag är den verklighet!

Sedan har jag tänkt skriva många gånger ang att du vill utbilda dig till arkeolog, men jag har glömt av det men nu gör jag det; FY FAN vad häftigt!!!! Det är en dröm jag också har haft och ett intresse som jag fortfarande har....

http://www.teskedsmamma.se

Lisa

22 juni 2011 18:41

Åh tack Maggi! Jag tror inte du förstår hur skönt det var att läsa din kommentar! Jag har själakval om det där med Ellen och det är skönt att du säger det, att jag inte är misslyckad som hundägare. Det där med drömmen, jo jag kan se raliteten i det där. Det kanske till och med tar 20 år och om jag inte skulle komma dit så kan jag kanske finna en liten budgetvariant.
Jag tror på att man ska göra det man vill, jag ångrar att jag valde beteendevetenskap till gymnasiet för då såg jag bara till var det fanns yrken nån stans. Nu vill jag ju göra något som jag brinner för och om jag inte får jobb på muséum eller som arkeolog så har jag inte slösat de fyra åren, de har jag använt till något jag njuter av. Än en gång, det var härligt att få läsa din kommentar! Den värmde.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter och funderar.. vilket jag i o för sig gör för det mesta.. Idag är jag lektionsfri vilket betyder egen studietid. Som verkligen behlvs.. Jag har 52 frågor i pedagogik som jag måste göra, suck!  När man har saker att göra så gör man dem naturl...

www.loklisa.bloggplatsen.se   Kolla in och se mina bilder och min lilla berättelse från dagarna! Det är min tågblogg för er som inte visste det.     /Lisa Svärd ♥ ...

Har ni sett det nya höstmodet? Jag är mållös! Jag älskar alla jordnära färger, kan det då bli bättre när alla affärer svämmar över i naturfärgade kläder? Nepp, absolut inte! Jag mår som fisken i vattnet.   /Lisa Svärd ♥ ...

Efter en helg i lokstallet så är man rätt slut i kroppen, dagen igår målade jag en tågvagn och idag har jag räffsat. ....ont i ryggen. I alla fall så kretsar det mesta runt tågdagarna nu. Det ska verkligen bli så jäkla kul! Det är fortfarande rätt my...

Oj.. Ja det va ett tag sen det blev ett inlägg. Jag antar att jag inte är så duktig på att dela med mig som jag kanske vill vara och försöker vara ibland. I alla fall så var resan till Finland helt otroligt jobbig. Jag hatar att åka bil, sova på båte...