En indian satt och pratade med sitt barnbarn,
Han sa att "I alla människor bor det två vargar som slåss.
Den ene är ond. Det är ilska, fruktan, missunnsamhet, avundsjuka, sorg, arrogans, självömkan, lögn, överlägsenhet och egoism.
Den andra är god. Det är glädje, fred, kärlek, hopp, lugn, ödmjukhet, välvilja, empati, sanning och tillit”.
”Vilken av vargarna vinner?”, frågar barnet.
”Den som du matar”, sa den gamle mannen.

Jag läste denna på facebook och började fundera på hur väldigt sann den är. Så svårt det kan vara att mata den goda vargen ibland. Att vara arg och avundsjuk är vanligt. Ett ego ser man också ofta. Jag vet att jag själv måste sluta mata den vargen för det hindrar mig från att leva ett lyckligt liv ibland.

Bara en liten tanke..

Mitt lov har minst sagt varit händelserikt! En tur till gekås, öppet hus i lokstallet, påskfirande med kusinerna och mest spännande av allt var nog när pappa och jag jagade en tågklottrare ner i ån..

Värnamo nyheter lördagen, påskafton den 23/4 2011

Klottrare togs efter simtur

En klottrare togs igår på bar gärning när han var i färd med att spreja en av järnvägsvagnarna som står uppställda på Landeryds järnvägsmuseum. Christel Engström (ska vara Krister men de stavade fel xD) är kassör i föreningen och det var hennes (egentligen hans) dotter som upptäckte klottraren. Båda sprang efter honom flera hundra metar över en åker.

     -Sedan hoppade han i ån och simmade över. Där stannade vi, berättar Christel Engström (pappa).

     Polis tillkallades och flera av föreningens medlemmar kontaktades. En av dem såg klottraren vid ån och där kunde polisen hämta honom, en kille i övre tonåren som ska vara hemmahörande i Värnamo.

     Han hade även färgburkar med sig som stämde med den kvadratmeter som han hunnit färglägga på en av vagnarna. Christel Engström hyser därmed gott hopp om att han ska bli fälld för skadegörelsen.

Så ja, jag kom hem från en sväng med Ellen och hade tjaffsat med mamma så jag satt på mitt rum och blickade ut över bangården från mitt fönster. När jag plötsligt ser ett par ben som går bakom några vagnar på bangården. "Vem sjutton går med hunder där?" tänkte jag för alla hundpromenerare går nämligen alltid framför vagnarna och jag letade efter hundens ben men kunde inte se dem. Jag gick och pulade lite på rummet och kastade bara ett öga mot vagnarna någon gång ibland. Efter ungefär tio minuter när benen stått still ett tag och hade gått fram och tillbaka gick jag ner till nedervåningen för att se bättre. Då ser jag bottnen på en svart plastkasse som personen med benen håller i. Först då slår det mig att det kanske är en klottrare..

Jag ropar på pappa och när han sätter på sig skorna så är jag redan iväg, ungefär en trettio meter före pappa. Det är därför det bara är jag som ser killen med en sprejflaska i handen och armen lyftad mot vagnssidan. Jag skrek till att han skullle lägga av med det där, nu har pappa kommit ifatt mig och i samma ögonblick så kutar killen från platsen längs med bangården och pappa och jag efter.. Jag tror det är typ 600-700 meter ner till ån, den vägen vi tog. Så absolut råspringa så långt utan att vara tränad, det gör ont i lungorna även om adrenalinet pumpade. Så vänder killen av ner mot en betesäng och pappa ropar att nu kommer du inte längre din jävel, då tar killen av sig skorna och simmar över ån. Det är inte varmare än tio grader kan jag ju säga.. Han tar sig upp på andra sidan och jag skriker, din jävla looser! Då skriker han "ge fan i mig" och jag blev så förbannad att jag ropade "ge fan i våra vagnar!" Sedan sprang pappa och jag nästa lika fort hem igen för att hämta bilen och köra runt på andra sidan där killen hade kommit upp, under tiden ringer pappa till Jonas som är ordförande i föreningen och under tiden vi åker i bilen och letar efter klottraren så har Jonas ringt till polisen och till endel medlemmar i föreningen som kunde vara till vår hjälp.

Pappa hade en teori att killen som klottrade kom med tjugo-över-fem tåget och att han skulle ta tio-över-sju tåget hem igen så pappa ville åka ner och vakta stationen. På väg tillbaka säger jag till pappa att vi kan väl åka längs spåret och inte på huvudvägen, pappa svänger av och vad ser vi inte stå parkerat intill magasinet. Där ingen aldrig någonsin parkerar.. En liten svart bil. Pappa bestämmer sig för att vakta bilen så han parkerar brevid och då kommer Göran, en i föreningen på cykel för att hjälpa till att leta. Jag springer ner till stationen för att kolla hur mycket som killen faktiskt klottrade och för att eventuellt vakta stationen. Under tiden så har Hylte skickat iväg en polisbil som borde komma om ca 15 minuter. Eftersom ingen skulle av eller på tåget så säger pappa till mig att stanna vid stationen och motta polisen. Göran som inte kände att han gjorde något vettigt tänkte att han skulle gå och kolla snåren ner mot ån bakom bangården. Vem sitter inte i ett buskage med en röd t-shirt? Jo våran klottrare. Polisen kommer i rätt tid och kan prata med killen.

Polisen visiterar killen och det visar sig att han har silvriga sprejflasor som matchar med den ännu inte torkade färgen på vagnen. Polisen frågar hur killen tog sig till Landeryd och mycket riktigt så är det hans bil som pappa vaktar. Jag får avlägga mitt vittnesmål och pappa sitt. Eftersom Göran inte såg något utan hittade killen så behöver inte polisen hans personuppgifter. När killen varit iskallt blöt i mer än en timme så var det inte konstigt att han hostade så det skrällde. Han drog nog på sig en rejäl förkylning, det kan han gott ha tycker jag!

Lite skrämmande är det allt, att om det går till rättegång så måste jag vittna. Något jag aldrig gjort tidigare och det, de känns obehagligt...

Idag var det öppethus på Landeryds Järnvägsmuseum och efter värnamo nyheters artikel så var det många som klappade oss på axeln idag och berömde oss. Hallandsposten var också idag och intervjuade oss och tog bilder, fårse om vi hamnar i tidningen xD Öppethus gick nog över förväntan, vi har tippat på mins 200 besökare och det är rätt bra eftersom Landeryd är en liten håla.. Men kul hade vi och jag har fått färg i ansiktet, armarna och benen. Så en dag med mycket arbete och underbart sällskap ute i solen kan aldrig bli fel!

Ha det absolut bäst ute i vårvädret!

Var hos veterinären idag med Ellen, de hittade inget fel men vi ska hålla koll på hur hon mår för det finns en risk att hon har livmoderinflammation och att den bara är i förstadierna och att man därför inte kan se någonting än på alla de tusen proverna vi tog idag. Men det där med dricka mycket - kissa mycket symptomet finns definitivt.

Så, blev inte så mycket skola idag, typ tio minuter.. Hämtade instuderingsfrågor och hade sedan självstudietid. I morgon är jag lektionsfri, så det blir förmodligen att sätta sig ner med historiaarbetet som ska vara klart till sommarn. Men, det är stort om man ska göra ett mvg arbete. Så, mitt ämne, HNJ historia. (Halmstad Nässjö Järnväg) Eftersom jag har blivit skadad av pappa som är tågintresserad så tyckte jag att det kunde vara kul att lära mig mer, dessutom så om jag kan historian så kan jag vara till hjälp i utställningsrummet på museet.

Inte för att jag är jättetroende men jag sprang på ett ordspråk idag, eller det är nog en bön egentligen men det är superfin!

"Gud, giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.

Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."

well.. De va ett tag sen sist men som vanligt så har jag fastnat i min glaskupa. Denna gång är det vampire diaries som upptar min fritid. Skolan tar verkligen på krafterna, när man inte jobbar med skolarbeten så oroar man sig för prov eller inlämningar. I alla fall så öser regnet ner och nationella proven närmar sig med stormsteg så jag går och drar täcket över huvudet och gosar med Ellenbellen ett tag nu.