Ja.. vad ska jag börja? Mitt liv tog en vändning.. Blev "dumpad" på telefon, inte världens härligaste känsla och självförtroendet tog sig en rejäl smäll. Men! Helt ärligt så har mitt och Eriks förhållande varit rätt ruttet sen typ i sommras då han svek ännu ett löfte, ett löfte som för mig va jätteviktigt. Han hade lovat att följa med till Gotland i två veckor men svek mig.

En människa som jag med ett behov av fysisk närhet och någon som uppskattar mig förlät honom, var så oerhört rädd för att bli ensam! De hankade sig fram si sådär när skolan började och för hans del va det mycket tävlingar och annat, jag ville bara vara med honom och blev flera gånger i veckan sviken. Ett löfte för honom betydde ingenting samtidigt som ett löfte från mig till honom betydde hur mycket som helst. Jag sträckte mig till den yttersta gränsen ibland för att göra som jag lovat och skämdes som en hund när jag inte kunde hålla det! Löften och ärlighet är för mig bland det viktigaste som finns i en relation!

 En kompis sa till min att man inte ska ångra det som en gång fått dig att le, jag tänker inte ångra heller! Men det hade varit jobbigare om jag verkligen hade varit kär. Jag inbillade mig bara att jag var kär, visst jag älskade nog honom till en viss grad men det va inte så osjälviskt som man gärna hade velat få det att låta som. Jag trodde att jag skulle vara helt jävla knäckt om jag blev lämnad, jag trodde jag skule bryta ihop och massa sånt men de tog inte mer än en dag innan jag hade slutat börja gråta så fort jag tänkte på honom och efter en vecka så tänkte jag inte på honom mer.. Jo de är klart jag hade ett par skor hos honom som jag skulle ha tillbaka så lite va jag ju tvugen att tänkta på honom.. men bara irriterad vid det laget!

När jag va med Erik så festade jag aldrig, jag kände inte mig själv, jag visste inte vem jag va utan honom för jag hade inte tillåtit mig själv att visa de sidorna av mig som jag visste att inte han tyckte om.. (märks det att jag har analyserat mig själv? att jag går beteendevetenskap? XD) Jag gick på min allra första fest två veckor efter att jag blivit singel och fy fan va kul jag hade! Ganska raskt efter att jag blivit singel så började jag flörta igen.. Inte djupt men jag behövde det, som jag sa innan så hade självförtroendet dalat endel så det fick sig en rusch uppåt igen! Och nu vet jag att jag kan vara som jag är och att det finns människor som tycker om mig för den jag är i alla fall!

Alla människor i skolan, jag säger bara det! Tack så hemskt mycket, när jag tänker på det så håller jag på att spricka av tacksamhet och vänskaplig kärlek! Ni har funnits där allihop och jag vet att ni under tiden jag va med Erik inte fattade vad jag såg i honom, att jag inte såg hur illa han gjorde mig, att jag inte såg att han egentligen inte var värd mig.. Min älskade klass, nv även inräknat! och ni som inte går i klassen men som finns runt! Pontus och Jacob till exempel! Ni anar inte hur mycket ni har hjälpt mig.. 

 I alla fall så började jag söka mig en ny Lisa som jag skulle vara nöjd med, är nog fortfarande inte riktigt färdig med mig själv och det är därför jag inte är redo för ett nytt förhållande..

 Att jag slipper bli besviken och ledsen flera gånger i veckan har gjort mig till en glad och possitiv människa. skolan går strålande nu, inget som stör mig längre, inget förhållande som sinkar mig, nu kär jag mitt eget race! Märker ni också att jag boostar mig själv? xD Hahah låter kanske högmodigt men nu känner jag såhär verkligen! Fy fan va lycklig jag är!! Så här lätt har jag inte varit på över ett år.

Även om jag saknar någon att dela allt med och så, så får jag stå ut med det ett tag till antar jag. Att jag är en person som utelämnar mig helt till personer som jag fullkomligt litar på gör det lättare och så småningom så känner man vilka som hänger kvar och som finns för mig för mitt bästa och inte bara för att få lyssna och gotta sig i mitt liv. Jag är så sugen på livet! jag vill lära känna nya människor, gå på fest och dansa! nu är det min tur att leva mitt eget liv!

Blev en riktigt lång text detta men det kändes skönt att få skriva det! ska försöka att fortsätta blogga nu, får se hur de går.. Jag kommer nog komma tillbaka till detta X antal gånger men de får ni stå ut med! Nu är jag singel och oerhört lycklig!

Tänkte även sätta fart med träninen igen.. jag har inte tränat ordentligt sen Erik gjorde slut just för den anledningen att jag inte har någon att vara "vältränad" inför men nu inser jag att jag borde ha tränat ännu hårdare när han gjorde slut. nu har jag så mycket mer att vinna på att träna! Så förhoppningsvis blir det ett gymkort snart! Melike, gud så skönt de skulle vara! slippa springa i mörkret, huua :S Jag som springer i skogen med.. Nä de får bli gymkort punkt slut!

Ha en underbar söndagkväll! Och ta hand om er!